- Project Runeberg -  Ingenjör Roburs luftfärd /
184

(1894) Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. kap. I hvilket Albatros gör något, som kanske ingen kan göra efter. - 15. kap. Hvari passera saker, hvilka verkligen förtjena att berättas.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

man hade att utföra. Albatros skulle åtminstone icke,
under det den höll stilla, riskera att föras bort mot ett
okändt mål.

En lång lina om femtio meter, vid hvars
yttersta ända ett ankare var fästadt, kastades nu öfverbord.
Då luftskeppet uppnådde öns strand skrapade ankaret
emot de första klipporna och fäste sig sedan stadigt
mellan två af dem. Linan spändes nu med tillhjelp af de
uppehållande propellrarna, och Albatros blef stående
orörlig som ett skepp, hvars ankare man kastat på stranden.

Det var första gången som Albatros kastat ankare
på jorden, sedan den lemnade Filadelfia.

*



FEMTONDE KAPITLET.
Hvari passera saker, hvilka verkligen förtjena
att berättas.


Redan då Albatros befann sig på en ganska stor
höjd, hade man kunnat iakttaga, att denna ö var
temligen liten. Men på hvilken parallelcirkel låg
densamma? På hvilken meridian hade man anträffat den?
Var den en ö i Stilla hafvet, eller bland Sundaöarna eller
i Indiska oceanen? Detta var en sak, som man ej kunde
komma under fund med, förrän Robur hade gjort sina
observationer. Men ehuru denne icke kunnat lita på
kompassen, hade han dock anledning att tro, att ön var belägen
i Stilla hafvet. Så snart solen steg upp skulle
omständigheterna vara särdeles gynsamma för observationer.

Från denna höjd — femtio meter — tog ön, hvilken
mätte omkring tjugufem kilometer i omkrets, sig ut
ungefär som en sjöstjerna med tre uddar.

Vid den sydostliga udden låg en liten holme, som
åtföljdes af en lång följd af klippor. På stranden
syntes intet spår af tidvattnets vexlingar — hvilket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:57:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vjroburs/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free