Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det andra fotstegets moder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en tusenårig blomning som bröts av omkring 1400
före Kristus, allt detta approximativa tal. Nästa dag
stod vi vid Phaistos vid Kretas sydkust och såg med
kikare bort mot Kamaresgrottan där mångtusenåriga
votivgåvor till modergudinnan blivit funna, och där-
med var vi så djupt tillbaka i det bottenlösa som
det överhuvud kunde gå att komma.
På den tiden då studenter plågade studentskor
med Beethoven, torde redan den kretensiska kulturen
ha börjat grävas fram under sitt djupa kulturlager.
Men vad som skedde då var säkert inte känt i Upp-
sala och är det för den delen inte än, om man undan-
tar arkeologernas och konsthistorikernas krets.
När engelsmannen Evans grävt ut kung Minos
palats, palatset vid Phaistos och Hagia Triada och
funnit rester av en utsökt och förfinad bronsålders-
kultur, skyndade sig den lärda världen att lägga
beslag på dessa fynd för att därmed ge den euro-
peiska kulturen äldre och förnämligare anor än den
förut haft. Detta var vackert som tribut åt Kreta men
för resten var det rena rekvisitionen på erövrar-
manér. Ty vad man funnit på Kreta var just rester
av den medelhavskultur som grekerna, vår egen kul-
turs grundare, stampade ut och glömde bort. Det
inflytande den kretensiska världen haft på europeisk
kultur måste huvudsakligen ha bestått i att europe-
erna skapade sin ordning i direkt motsats till den de
förstört. De trivdes antagligen med klimatet på Kreta
och gillade dess strategiska läge, de beundrade öns
ädla keramik och andra alster av konsthantverk, men
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
