Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När vi skulle börja göra historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur svårt intelligens och fantasi bands av upp-
fattningen att kvinnorna aldrig haft någon historia,
blev först riktigt påtagligt, när medborgarrätten
blev verklighet. Men redan förut kunde jag stundom
känna det ganska kusligt att inte alls kunna redovisa
för hur tron på människan, på kvinnan och hennes
förmåga att bära och utnyttja frihet, skulle gestaltas
i verkligheten. I hög grad trodde jag nog att historia
och ekonomisk-teknisk expansion täckte varandra,
sedan krigshistorien tillhörde det förgångna — för
vår svenska del absolut och för andra folk alltefter-
som de nådde vår grad av förnuft och stabilitet. Den-
na expansion fordrade av kvinnorna två ting: dels
att de trasslade sig med i densamma, dels att de gick
in för att mildra dess svårigheter genom en sociallag-
stiftning som höll sig rappt vid sidan av utvecklingen.
Av sådant begrep jag inte mycket, men jag kände
många kvinnliga experter på området, och nästa gene-
ration skulle uppvisa oändligt många fler. Själv hop-
pades jag att få uppleva: den reglementerade prosti-
tutionens avskaffande, kvinnounderskott i landet men
trots detta starkt kvinnligt inslag i riksdag och rege-
ring samt internationell avrustning, och löjligt nog,
en effektiv lag mot skogsskövling.
Men historia kan inte börja på visst klockslag som
ett plenum i riksdagen. Varje historisk insats måste
skjuta upp ur sina djupa rötter och vi visste inte att
vi hade några.
Så kom rösträtten i ett upprört ögonblick vid
världskrigets slut. Genom barn- och äkenskapslagar-
162
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
