Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Janus och Jana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det blev oss mer och mer klart att detta stora
dubbelproblem fordrade en väldig omställning av hela
tillvaron för att nå sin lösning. Men befolknings-
politik liksom fredspolitik kunde också föras på kor-
tare sikt i samband med aktuella problem såsom
Generalakten och avrustningsarbetet i Geneve, eller
dagens svenska socialpolitik. Doktor Ada Nilsson
talade i Tidevarvet för att samhället åtminstone tills-
vidare kunde visa mer intresse och uppskattning för
mödrarnas prestationer och mera förstånd för svå-
righeterna i deras läge. Det var därför av nöden att
kvinnorna skulle få tillgång till sakkunnig och fri
förvård under havandeskapet, att förlossningsvården
skulle förbättras och att mödrarna skulle få en
moderskapspenning som hjälpte dem över de extra
utgifter och de svårigheter som barnsbörden förde
med sig. Det gällde inte bara dem som drabbades av
skyddslagstiftningens arbetsförbud, det gällde inte
heller bara att vidga ut sjukkassornas ram så att de
kvinnliga medlemmarna även där kunde räkna på
ersättning vid barnsbörd. Men tiden var inte mogen
än. De första moderskapsunderstödsakkunniga, som
hade Kerstin Hesselgren till ordförande och Ada
Nilsson till adjungerad ledamot, möttes år 1929 av
ack och ve över ett förslag som skulle kostat staten
så mycket pengar.
Våra resurser att vinna intresse för vårt betrak-
telsesätt stod alls inte i proportion till de krafter vi
offrade på detta försök. Det var major K. A. Bratt,
inte vi, som rev upp en stark känsla av hotande fara
13 Wäyner Väckarklocka
193
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
