Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Janus och Jana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då det vid krigsperiodens inbrott 1935 blev allt
tydligare att civilbefolkningen höll på att dras in i
virveln mena’de man att kvinnorna skulle kunna pro-
testera gemensamt och vägra att vara med och göra
kriget möjligt men det vågade de ej. De hade redan
gjort sitt val, de hade hakat sina förhoppningar om
fred och säkerhet vid nationalstaternas krigsförbere-
delser : luftvärn, gasmasker och luftskyddsrum. Kvin-
norna svarade alltså: vi vill göra allt för freden utom
just det som kunde rädda den.
Jane Addams dog, Mathilda Wrede dog och med
dem försvann de två sista stora fredsgestalterna som i
fredens och försoningens tjänst kunnat offra en väl-
dig hopsamlad auktoritet.
Är det vi som tillhör generationen närmast efter
dem vilka brutit linjen? Vi har gjort allt för att und-
vika ett val som kan tydas så. Vi har försökt att
hålla vår opposition mot kriget självt och samtidigt
göra vad vi kunde för att hjälpa dess offer. Fredrika
Bremers och Florence Nightingales linjer samman-
tvinnade till ett. I dag hjälper kväkarkvinnorna i
London till med att härbärgera husvilla från bombade
hus och vilka skulle inte göra det?
Då och då dyker en förvirrad fråga upp, varför
kvinnorna inte ”gör någonting” för att få slut på
kriget. Det kan till och med hända att man träffar
män som uppmärksammar och irriteras av den tyst-
nad som råder inom vår väldiga internationella
kvinnovärld. — Inte vore det oss emot om våra frun-
timmer satte i gång med något, satíe nyligen ett lag
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
