Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Allmänna anvisningar för sinnessjukas behandling och vård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan vrede och öfverilning söka visa honom
till rätta och utan tvekan genomföra de
åtgärder, som för den sjukes eget väl eller för
omgifningens skydd äro nödvändiga.
Man bör låta den sjuke förstå, att han
anses sjuk och måste behandlas som sådan, men
man bör undvika att disputera med honom om
hans sjukliga förnimmelser och tankar. Dessa
hafva nämligen för honom full verklighet, han
tycker sig ej höra sina röster utan han hör dem
verkligen, och han inbillar sig ej vara evigt
förtappad eller omåttligt rik eller gud, utan han
känner och vet bestämdt att så är.
Otvifvelaktigt är visserligen, att man med »förnuftsskäl»
kan bidraga att gifva den sjuke en riktigare
uppfattning af verkligheten, men äfven för den
erfarne och speciellt sakkunnige är det
vanskligt att härför alltid finna den rätta tidpunkten
och de rätta orden. En mindre erfaren person
gör därför klokt att i detta hänseende vara
försiktig och icke i onödan reta och såra den sjuke
med resonemang och motsägelser.
Man bör icke tala osanning för sinnessjuka,
ty de flesta upptäcka sådant lika lätt som
friska människor och fatta ofta oöfvervinnelig
misstro och agg till den, som sökt bedraga dem.
Men att i otid säga dem onödiga sanningar är
heller icke godt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
