Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[--]{+Ännu icke 5 anmärkte Dom Miguel, är det
tid att skiljas, min moder. Värden är skyldig mig
välkomstbägarn. Gifmig att dricka, senhor, men
icke vin, intet matté, inga limonader, utan äkta
brasilianskt ritmm. Jag är patriot, liksom ni,
Dom Ignazio! Sedermera liar jag lust att en stund
åse, luirtt man bär sig till att roa sig i sådana
lysande samqväm.
Sedan han svälj t ett stort glas, gick lian fram
(ill sin moder, talande: Jag börjar verkligen
att dela er afsmak för delta Brasilien, senhora.
Ilvad skall man kunna uträtta med dessa menni-
skor utan mod, utan lijerta i bröstet? Sjelfva
djuren äro bär fega uslingar. Jag byste förr en
viss aktning för dessa Jagguarer, konungarne i
SydAmerikas skogar. Men, när man rätt lärt dem,
livad är icke till ocli med Lan för en svag, feg
usling emot den äkta tigern? Ocli ännu föraktli-
gare är hans broder, Cagguaren, i jemnförelse med
Lejonet, bvars skapnad lian bärmar. Jag bar sjelf
erfarit det, allt sedan vår gouvernör i Ceuta skic-
kade oss ett äkta afrikanskt lejon-par. Jag ville
att vi skiille släppa lösa dessa lejon, på det att
vi engång skulle få oss en inhemsk jagt-afvd af
dessa ädla djur, men Dom Ja«o har, besynnerligt
nog, icke velat tillåta det. Och hur står det till
med våra öfriga stora djur? Ni mins, huru, då
inan, för några år sedan, på Campo de Santa
Anna ville förskaffa min moder och mig nöjet af
en tjurfäktning, ingenting kunde blifva af, eme-
dan våra inhemska tjurar, i trots af alla piccado-+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
