Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bok 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redan i flera veckor hade jag burit hos mig
ett visst, enligt min öfvertygelse, för statens väl
högst nyttigt forslag, hvarom jag länge velat
tala med min beherrskare, men hade aldrig funnit
honom ensam. Med denna angelägenhet ville jag
öppna samtalet, och inbillade mig också sjelf,
på vägen till slottet, att den i sjelfva verket
lå-ge mig mer ojn hjertat än min egen npphöjelse.
I dag ville jag, kosta hvad det ville, uppnå min
aftigt. Jag visste dessutom att Schahen egnat
flera dagar å rad ensamt åt nöjen, och hoppades
derför finna honom mätt på förströelser. Till
min förvåning träffade jag honom redan klädd,
redan bortilande till en ny fest. —> Jag bönföll om
skänken af några ögonblicks tid. —• En annan
gång, min bäste, svarade han, närmande sig till
dörren. — Vi voro ensamme; jag gick några steg
framåt, och sade sedan med en allvarsam
kanhända förtrytsam uppsyn: Padischa, huru många
veckor och månader hafva förflutit, sedan Lifvets
Engel under ditt namn tecknade en god
ger-ning? —• Konungens ansigte bleknade: några
sekunder stod han stilla, sedan kastade han på mig
en mörk och dyster blick, — och gick ut.
Vid denna blick, full af befallande höghet,
tyckte jag mig höra min fars ord: ”din tid är
förbi”, återklinga i mina öron. För en kort tid
sedan skulle denna förlust föga smärtat mig: men
jag hade redan börjat finna behag i höghetens
njutningar, i nöjet att befalla och lydas: jag ryste för
det förakt, som i vårt land åtföljer en fallen
gunstling hvars lott i bästa fall är en uthvisslad skådc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
