- Project Runeberg -  Noveller / Häfte 2. Holmen i sjön Dall /
194

(1840-1851) [MARC] Author: Vilhelm Fredrik Palmblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bok 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dant underverk? Jag försökte att i mitt minne
hopsamla de yttranden, som stundom
tillfälligtvis undfallit Schahen om hans båda
favorit-sul-taninnor och sitt förhållande till dem, isynnerhet
vid berättelsen om hans nattliga resa till
Paradiset, der han såg dem båda såsom sina utkorade 1
himlabrudar. Utan tvifvel var det Fatme, som
ej velat bedraga honom genom en hycklad dröm,

— men denna uppgift var for obestämd, för att
deraf draga någon säker slutsats. Dock hvad
angår det dig? Det är endast hennes Arslam, som
denna fråga vidkommer: tänkte jag för mig sjelf,
men ändock upphörde jag icke att tänka derpå,
ända tilldess jag ensam och längtande inslumrade
på mitt hårda brudgumsläger.

Kanhända hade jag ännu icke sofvit tvcnne
timmar, förr än Fatme väckte mig med ett saktat
slag på kinden. — Stå upp, Rustan! Brudfolk, som j
sofva fÖr länge, blottställa sig för alltför
mycket bryderi. Gå ut och visa dig! Jag behofver
icke erinra dig att vårt förhållande för alla
måste vara en djup hemlighet. Mellertid går jag
till harem, för att rådslå med Valida om bästa
medlet, huru du må blifva af med en besvärlig
maka. — Hvad, utbrast jag suckande, du bär
ännu din slöja? Afundar du mig till och med åsynen
af ditt ansigte? — En helig ed förbinder mig att
ej lyfta den, förr än min maka återfört mig till
min far. — Och hvarför aflägga detta löfte,
prinsessa? — Du måste anse mig alltför fåfäng, om
jag yppar orsaken dertill. Men det må vara.
Aldrig hade jag, såsom jag redan nämt, vågat hop-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:59:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vpfnovell/2/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free