Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bok 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gast skulle föryttra min skatt, hvilken vid alla
andra tillfallen skalle varit mig temligen
likgiltig. Snart erfor jag alla girighetens qval:dåjag
icke kände perlans värde, förutsåg jag att man,
oaktadt all min försigtighet, ändock skalle mer
eller mindre narra mig; men jag, som fordom
strött högar af guld omkring niig, ville nu icke
förlora ett kopparmynt. Sedan jag, efter långt
bryderi, trodde mig hafva apptänkt ett medel att
till högsta pris sälja min vara, föll det mig in»
att ingen vore värdig att bära denna juvel utom
min Fanny, om hvars återfinnande jag aldrig
upp-gaf hoppet. Och denna tanke syntes mig så
förnuftig, att det förekom mig underligt, att jag ej
forr tänkt derpå. Väl visste jag ej, hvar jag
denna natt skulle finna tak; och redan började
hungern anmäla sig, men det syntes mig ljuft att
lida for Fanny. Hellre, sade jag till mig sjelf,
bortbyter du din turban mot en simpel
musslins-duk, och hjelper dig genom mellangiften fram den
korta vägen.
Under tiden hade en liflig aftonvind
uppstigit och de sqvalpande vågorna kastade flera
musslor och. andra lösryckta hafskräk på stranden. —
Hvem vet, om du ej i endera af dessa musslor
finner några mindre perlor, som du kan
använda att bestrida resekostnaderna, — tänkte jag
vid mig sjelf och öppnade den ena snäckan efter
den andra, utan att träffa en enda perla. Ibland
dessa skaldjur såg jag en af besynnerlig, vriden
art. Jag upptog den af nyfikenhet och ämnade
åter bortkasta den, sedan jag en stund betraktat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
