Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n
lyekosam dag i kålen dem, hvilkenen vtioHlitf
mig utsatt, när mellertid den ännii lyekMgaue
dagen anländer, då du sjelfviltfgt återförenar dig
med mig.
XV-
Amala upphörde. Jag ville ännu engång
sluta henne i mina armar; men hon stod upp och
vinkade skalkaktigt sina leksystrar, som ännu
halfrädda samlade sig omkring oss. — J sen här
min make, om hvilken jag redan berättat er så
mycket; Upphören då, att Synas så förskrämda!
Förvåna er kunncn J, så mycket J behagen. Meu
Sr det icke sant: den rödhvita färgen kläder inttt
men ni ak an så illa, som likväl J så många
gånger, utan att hafva sett någon främling, emot
mig påstått? Allraminst då man, som mitt lifs
herre, har himmelsblå Ögon och ljusa lockar.
Men solen står redan lågt på himmelen, och det
är tid att återvända, på det att du må förfriska
dig efter den långa färden, så mycket en indisk
hydda i ett fattigt bergland kan medgifval
Vi gingo gångstigen framåt, längs sjön, och
vid en krök ning af vägen, visade sig Asnalas
boning helt och hållet. Den var af ett ganska
underbart byggnadssätt. Man sknlle kunna kalla
den en ofantlig lefsal. Husets stomme och dess ’
lägre del utgjordes väl af några plankhvarf, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
