Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
— Men är du rätt säker derpå, min son?
frågade Gundling. Kan du skilja mellan de båda
språken?
— Fälle kan jag det; ty när jag häromsi-
stens gick in i en utsocknes kyrka, der man pre-
dikar efter den nya förordningen, förstod jag
aldrig en mening, men våres pastor påstår, att
det är meningen med predikoorden att de skola
förstås af den olärda menigheten; derför har han
lagt in hos Consistorium att få predika gement,
nu som förut.
— Godt, min gosse, sade Gundling och räckte
drängen en silfvergroschen.
När Kungen på aftonen återvände från jag-
ten, berättade han honom sitt äfventyr och sin
ordvexling med presten, men berättelsen mottogs
blott med ett gapskratt. Stort bättre hade den
stackars presidenten ej väntat. Deremot när Kun-
gen hörde att presten ej lydt hans påbud angå-
ende begagnandet af högtyskan, blef han först
ond; men påstod sedan att det var en falsk be-
skyllning, ty han visste af gammal erfarenhet,
att Gundlings berättelser just icke alltid öfver-
ensstämde med sanningen.
— Min allernådigste herre och Konung, gen-
mälte anklagaren, kan sjelf lätt öfvertyga sig
om sanningen derom, ifall Ers Majestät skulle
täckas i morgon — ty det är då söndag — sjelf
gå i bykyrkan, i stället för att låta hålla guds-
tjenst här på slottet.
— Må ske, sade Konungen efter någon besin-
ning; men om du då befinnes hafva belackat pre-
OO 7 Lu
SA RE
AT nm a AA
fe aret OA RO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
