Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
nu vara nog med denna historia, min skatt, vi haf-
ve ju gifvit hvarandra försoningskyssen; men
gumman tycktes icke gifva akt på hans bön.
Gud vet huru länge hon skulle hållit i, ty
ämnet tycktes vara outtömligt och den talandes
suada öfversvänglig, om hon ej omsider blifvit
den främmande herrn varse; då tvärtystnaade
hon och skamflat förfogade hon sig in i en li-
ten kammare, hårdt smällande igen dörren efter
sig.
Gundling gick fram till bordet och tilltalade
mannen, som nu lyfte opp sitt hufvud och tyck-
tes blygas. Geheimerådet sade honom, att han
under förbigåendet fått böra en olåt, inne i
huset, och i förmodan att det vore ett slags-
mål, hvilket han ville afstyra, hade han gått in
och sålunda till sin förvåning varit vittne till
huru bonden af presten blifvit öfverfallen med
hugg och slag. Vidlöftigt utbredde han sig öfver
denna ovärdiga behandling, tilläggande, att han
tillhörde hofvet, och att han skulle anmäla det hos
Konungen, som vore den rättvisaste furste under
solen och allmogens försvarare emot så väl adels-
män som svartrockar, men dessförinnann ville
han ta reda på anledningen till tumultet.
Utför bondens ögon tillrade ett par klara
tårar, men han teg. Gundling framlade då på
bordet ett haift riksdalersstycke, sägande att
detta tillhörde honom i fall han ville förklara
sig, och att han derför kunde taga sig en liten tröst
för liden värk och sveda. Gundling hade nem-
ligen af de dubbla straffpredikningarne tydligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
