Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J3
sat sig högst nådig och belåten, samt vid afträ-
det yttrat några ord, som kunde tydas på den
förväntade förbättringen i charakteren. Borgfrun
kastade sig utmattad på en soffa och tackade
Gud, att allt var lyckligen och väl slut. 1 sin
kammare satt Gundling med Spalanzanis bok bred-
vid sig, och anställde, för att förströ sig, pinsam-
ma försök med grodor, för att utröna galvanismens
makt. Men när han fick se captenen i parken,
skyndade han ned och gick länge med honom
tasslande.
Förflyttom oss nun till prestgården! Pastor-
skan hade snart öfvertygat sig om att sonen
icke blifvit högfärdig, och att hon ägde i behåll
hela hans gamla kärlek. Litet hårdspäntare var
det för Fritz, att öfvertyga pappa om att ’det ej
hade någon fara med de misstänkta semipelagi-
anska theserna;’ men vida hårdspäntare var det
för den blifvande adjunkten, att få färdigt dét
lilla arbete som bonden Hans kallade hans prof-
predikan. Fredrik hade predikat många gånger
förut och alltid utarbetat sina predikningar med
stor lätthet. Men nu, då ett mästerprof skulle gå
af stapeln, infanno sig så många främmadartade,
verldsliga tankar, att den rätta andan icke ville
komma. Någonting fattades honom bestämdt, det
insåg han, men hvad? — det visste han icke sjelf.
Visst tänkte han ofta, ja alltför ofta, på Wil-
helmina, men blott som en uppenbarelse, en eng-
lalik syn; ty att sätta henne i något samband
med sina framtidsplaner, det föll honom icke in,
det var ja en uppenbår dårskap. Likväl förde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
