Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
bajonetter blänka’:i lyktskenet, och svarade: Straxt,
låt ose endast få kasta några kläder på oss.
Efter att i hast ha klädt sig gick han ner, öpp-
nade dörrarna och såg en underofficer, som bar
en lykta, träda in, i spetsen för sex grenadierer
och efter dem tvenne personer, dem han ej igen-
kände i skymningen.
Gubben förde dem höfligt in i salen, och
frågade dem åter om deras ärende. De ville tala
med sonen i huset, genmälte mannen med lyk-
tan. — Jag vill gå efter honom, svarade fadren.
Men det behöfdes icke; Fredrik, omsider
väckt af oväsendet, kom in i det samma, klädd i
nattrock och åtföljd af den tröstlösa, högt snyf-
tande modren.
— Min Gud! ropade hon, viljen J då arre-
stera honom? Han är oskyldig: — han har ej
gjort en mask emot!
Men då underofficern barskt svarade: Han
skall värfvas, nedsönk hon sanslös i en länstol.
— Har ni då värfvarbrefvet? frågade den
gamle.
Underofficern tog upp ett papper, visade un-
derskriften, men behöll det i handen.
Ja, sade pastorn, jag igenkänner ganska rig-
tigt krigsministerns namn och sigill, men låt
mig läsa papperet; jag vill se, om ni är derige-
nom berättigad till detta grofva våld midt under
sjelfva fredstiden.
Nu framträdde Captenen, som hittills låtit
underofficern handla, emedan han utan tvifvel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
