Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
09
än Adam i paradiset; gack i ditt fikonlöf! Visst
är natten lite kall, men det finnes ingen tid
till toilett och det skadar inte att du härdase i
förväg. Marsech!
— Ingen chican! Intet barbari! sade Capte-
nen, rynkande mustacherna. Rekryten får klä-
da på sig, men det måste ske fort!
Sedan Fredrik aflägsnat sig, knäföll pastor-
skan för Captenen och besvor honom, under täta
afbrott af snyftningar, att vara god mot hennes
son. Behandla honom med mildhet! Ack herre
Gud! han är icke uppfostrad till det hårda yr-
ket! O du himmelske Gud! hvem hade trott, att
det så skulle gå! O min enda son! mitt endaste
barn!
Captenen upplyfte och förde henne till en
stol. Det skall ingen nöd gå på honom, tröstade
han på sitt lakoniska vis. Han kommer nog att
trifvas, ty han tycks mig enkom vara skapt till
militär. Han torde nog göra lycka, helst om vi
få krig. Det är i alla fall Guds vilje, så sade
han sjelf: — ni hörde det.
Annorlunda betedde sig Gundling. Han gick
fram till den förkrossade fadern, som nödgades
stödja sig på fönsterposten och utgöt en svall-
flod af galla och triumpherande skadefröjd.
Dermed var han ännu i bästa farten, då Fre-
drik inträdde, men vid dess åsyn, upphof Gund-
ling ett gapskratt, så hemskt, så djefvulskt, att
de närvarande ryste och sjelfva krigsbussarne
gjorde en rörelse af harm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
