Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
deruppe hade Gundling haft sin hand i spelet,
såsom kan dömmas af kammarherrens svar:
— Hans Maj:ts öra står öppet för alla, så
väl höga som låga; vår rättvisa Konung bemö-
dar sig oaflåtligen att afskaffa alla missbruk och
hindrar embetsmännens samt adelns förtryck,
lyssnar således till allas klagomål och straffar
till höger och venster. Men allt har en gräns.
Man har en son, sområkar vara en smula rumlare;
denne låter locka sig af frivärfvare, tar på hand,
ångrar sig, eedan han sofvit ruset af sig, vill
bryta contractet, och så kommer Pappa och kla-
gar. Allt detta hör till hvardagshistorierna.
— Men, herr grefve, sådant är dock icke
förhållandet med min son. Han har ej mottagit
en skilling, aldrig underskrifvit något dylikt
papper; utan saken förhåller sig så att ...
— Förstås, att en far alltid mest tror på
sin son, isynnerhet om det är den ende, och
man råkar vara litet svag. Vi känna här hela
historien. Det är icke första gången en klemig
uppfostran alstrar vanartiga söner och för dem
bland knekthopen.
— Men jag bedyrar, herr grefve
— Må vara hur som helst, men Hans Maj:t
emottager aldrig sådana suppliktanter; han skulle
annars bli öfverlupen. Fäderneslandets tjenst
går framför allt: det är en klar sak.
Inga invändningar uträttade något; Wuste-
ritz måste gå.
I Berlin hade han inga gynnare, inga mäk-
tiga vänner. Dock vände han sig till Preses i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
