Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
ologie Candidat, och som i två år stått med ge-
väret på axeln, i ett steg uppklifver till en af
Kyrkans högsta värdigheter. I falldet sednare
är din mening, så får jag säga dig, att din gam-
le fader, fastän en simpel landtprest, ändå litet
känner hur det går till i verlden, och att så-
ledes gycklet är för plumpt, mycket för illa ut-
tänkt, att kunna lyckas. Nej, en sådan historia
är rent af omöjlig, och jag bekänner att jag icke
vet hvad jag skall tänka om detta fruntimmer,
som du kallar din hustru. Illa nog, fruktar jag,
för oss och dig, om så vore!
— Fredrik! Fredrik! sade Wilhelmina till sin
man, hvars kinder rodnade af vredens färg, der
ser du följderna af ditt hemlighetskrämeri, ditt be-
gär att öfverraska! Och det är jag, som får lida
deraf. Jag vill förgås af blygsel. Ganska för-
låtligt är att din far måste tänka det värsta, ty
vår historia liknar en fabel. Skynda att rättfär-
diga oss! Har du då inte din fullmakt på fickan?
Fredrik drog upp ett papper och öfverlem-
nade det åt fadren, som läste och återläste, gran-
skande Kungens namn, riksklämman, ministerns
underskrift med den mest diplomatiska nog-
grannhet.
— Är ni nu öfvertygad, min gode förträfflige
fader?
— Jag måste väl! svarade han och slöt so-
nen i en lång och varm omfamning.
— Och nu är det min ordning, min heder-
lige, men i tron på Guds försyn klenc svärfader!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
