Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
det ni, Wusteritz? När jag hörde er vackra röst,
ville jag ej rätt tro mina öron, men både öror
och ögon tillhopa kunna ej bedraga. Ni måste
vara den prestsonen, som för nära tvenne är se-
dan räddade mitt lif. Men hur kan en sådan
förvandling vara möjlig?
Då berättade jag henne händelsen; tårar
kommo henne i ögonen, och med en engels röst
sade hon: Min herre! ni har räddat mig från
vargen, och nu är det min skyldighet att söka
rädda er från en än glupskare varulf. O du
skändlige Gundling! — Men hur det skall gå till,
derom måste jag tala vid drottningen. Fon kom-
mer hem i afton.
Derpå började vi tala om ett och annat ...
— Det hör inte dit, afbröt Wilhelmina, håll
dig blott till saken!
Fredrik log och fortsatte:
— Andra morgonen stod jag åter på vakt,
men en våning lägre. Då öppnades en dörr, en
Page kom ut och tilltalte mig:
— Skyltvakt, när du blir aflöst, skall du gå
in genom denna dörr till Hennes Maj:t, Drott-
ningen.
Huru mitt hjerta bultade de tvenne långa
timmarne, kunnen J lätt föreställa er, mina äl-
skade vänner. Ändteligen slog befrielsens stund
och darrande trädde jag in.
Hennes Maj:t visste redan allt och var yt-
terst nådig.
— Du har, som jag hört, sade hon, blifvit
skamligt bedragen, och jag vill derföre hjelpa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>