Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
jag tar ansvaret på mig. Sen kan han lysa
nästa söndag och de begge följande, om han så
gitter.
Vi sammanvigdes. Derefter sade den, som
föreställde Ödet i vårt äktenskaps-drama:
— Jag vill att allt skall gå ordentligt till,
men kort, ty jag är hungrig. Alltså ställer det
nygifta paret sig i behörig positur och emottager
gratulationer, först vi, Drottningen och jag, och
sen så många som gitta. Ord behöfvas icke: lika
välment ändå.
När denna ceremoni var förbi, fortfor Kungen:
— Men jag saknar en af brudgummens för -
nämsta vänner! Kammarherre! kalla in honom!
Nu föll det mig in, att Hans Maj:t hade till
alla de andra glada öfverraskningarna äfven be-
redt mig den, att vid detta tillfälle få se min
huldaste fader. Men hur skulle det kunnat ske
inom blott ett dygn? Med den mest spända vän-
tan blickade jag på dörren, och snart inkom...
gissen hvem, mina goda föräldrar!
— Det kan jag omöjligen, svarade pastorn,
ty jag vet mig ingen vän äga i Berlin.
— Kanske herr von Bauernfeind, ty han var
den tiden bortrest härifrån, sade pastorskan.
— Fel, lilla mamma! Nej den inkommande
var — Gundling.
— Gundling! utropade fader och moder på
en gång.
— Ja, Gundling, han och ingen annan!
— Ni, min kära Gundling, begynte öfverhe-
ten, har på ert vis bidragit till detta giftermål,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
