Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
VV.
C(Insändt.)
Ihårdig kärlek segrar.
Sann berättelse.
När sista kriget var afslutadt, återkom ma-
jor Dunderstorm till sin hembygd såsom invalid,
med cn stjerna och en tapperhetsmedalj på bröstet
och en tom sedelbok under decerationerna. Med
sin son satte han sig ner på bostället Stora Öds-
lesta, och började en underlig hushållning. När
skörden ingått i logarna, eller pensionsq vartalerna
i plånboken, kom vagn på vagn, i köket brassa-
des och fräste det, inne rökte punschbålen från
morgon till midnatten, och spelborden voro jemt
besatta, såvida ej sällskapet var på jagt. Så
snart åter förrådet i hast var uppätet, och käl-
lare och visthus tomma, börjades. ett nomadiskt
lefnadssätt: majoren, med sin son, reste då om-
kring på herrgårdarna, fortsatte samma lefnads-
sätt och spelte på krita.
Man gjorde Dunderstorm uppmärksam på att
hans son, som redan var-en temligen lång slyn-
gel, behöfde en informator. Vår man, alltid re-
solverad, spände för sin gamla chaise, och åter-
kom från Linköping med den snällaste och fatti-
gaste gymnasisten. Det var en underlig figur:
klädd i becksömmskor, ullstrumpor, skinnbyxor,
randig ylleväst, blå vallmarströja, korteligen ett
sådant exemplar, som trampade gymnasiernas
golf i doctor Ödmanns :u.gdomstid. Majoron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
