Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
Majoren hade nu mod nog att rycka franr
med den svåraste punkten. Följande samma
medvetslöst lyckliga taktik, beskref han den för-
lästa gymnasisten ungefär så som Hofmann be-
skrifvit magister Bläck. Detta hade den effek-
ten, att grefven. som trodde sig få skåda ett slags
natur-under, fick lust att, under sin morgonpro-
menad, sjelf taga skogsmenniskan i sigte. I
följd af Dunderstorms humoriskt öfverdrifna be-
skrifning blef Korpenstjert icke så öfverraskad
som han annars skulle blifvit; han lät en be-
tjent visa stodiosus till inspektoren för att få mat.
Derefter förde han sina gäster först kring par-
ken, visade dem alla vackra utsigter, och slut-
ligen i det prydliga stallet; majoren upphörde
icke att beundra och berömma, fastän han just
aldrig satt särdeles värde på en vacker natur,
och nu, med sin tomma mage, icke ens hade sin-
ne för de ståtliga hästarne.
Ändtligen fick man återkomma till slottet,
der redan frukostbordet var dukadt. Men först
skulle man presenteras för grefvinnan, för frö-
ken, för guvernanten; först skulle sirliga och an-
genäma fraser framletas, hvarvid: majoren så
förtvifladt ansträngde sig, att han var nära att
svimma. Lyckligtvis föll det nu grefven in, i
det han sjelf kände en anstrykning af aptit, att
hans gäster icke spisat på flera dagar och förde
dem nu ändtligen ut till frukostbordet. Båda
tycke sig vara i paradiset, och togo för sig så
manhaftigt, att grefven betraktade dem med stör-
sta förvåning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
