Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
stalten. Med denna känsla tryckte han en tach-
sam kyss på den skrumpna handen; men när äf-:
ven de blågula läpparna framräcktes till begag-
nande, lopp åter en iskall kåre genom hela hans
ryggmerg. Samtalet kom snart på framtiden.
Magistern berättade att han fått löfte om ett skol-
vicariat till hösten. — Excellent, sade fröken,
nu ha vi en punkt att stå på; nu är målet ändt-
ligen hunnet för våra gemensamma önskningar;
nu är tid att du uppträder som min fästman;
i nästa vecka kommer du till Korpebonäs; redan
i höst kunna vi låta viga oss. — Men min Gud,
bästa Julie, jag får icke mer än femton tunnor;
och ovisst är, när jag kan bli ordinarie. — Lita
på Gud och din Julie, som hittills sörjt för dig;
du kan med all trygghet öfverlåta alla hushålls-
bestyr, stora och små, åt mig och erdast sköta
din ferla, i skolan förstås. Det skall gå, det
skall gå.
Man åtskildes. Magistern råkade i svår strid
med sig sjelf: ehuru han sjelf var långtifrån att
vara en skönhet, och ehuru han icke stort frågade
efter qvinlig fägring, så bäfvade han dock vid
den föreställningen att för hela lifvet samman-
kedjas med denna vissnade gestalt, som synbart
var tio till tolf år äldre än han sjelf. Hade hon
ändock varit bara måttligt ful! Stunder gåfvos,
då magistern tänkte på att upplåna penningar,
för att inlösa sina reverser; men — om än detta
kunde lyckas — månne han dermed var qvitt
sin moraliska skuld? Han var en samvetsgrann,
redlig man, och att denna välgörenhet, å frö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
