Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
som då kunde hända! Men kanske saken ändå
låter sig göra. Kanske spjernar Gröningen inte
så särdeles mycket emot.
Adelaide rodnade starkt, men teg.
— Min öfvertygelse har alltid varit, att
du genast kunnat blifva lady, om du bara bu-
rit dig litet mer försigtigt åt.
— Goda Sopbie, rör ej opp det gamla!
Glömdt är glömdt.
Men Adelaide hade dock ingenting glömt:
det förflutnas smärtsamt ljufva bilder sväfvade
ofta för hennes själ: i denna stund gåfvo hennes
böljande brösts convulsiviska sprittningar, den
stirrande blicken tillkänna, att dessa minnen öf-
verväldigat hela hennes varelse. Prostinnan hade
hon alldeles förgätit.
Klockan blef sju och sällskapet började blifva
oroligt. För sylterna, confekturerna och det:
öfriga slisket hade man ej mer någon rigtig
smak. Himlen blef mörk och öfverdragen med
moln; slutligen började det småregna. Nu slog
kl. 8, den oföränderliga tiden för skiljsmessan;
attrappen hade redan blifvit serverad utan att
man, såsom vanligt, dervid fästat minsta afseen-
de. Denna gång beslöt man att, i bänscende till
tillfällets utomordentliga vigt, göra ett undanp-
tag, och blifva tillsammans till kl. 9: hade den
främmande dessförinnan icke kommit, så hade
vagnen gått sönder eller han sjelf brutit halsen
af sig.
Väntans pina blef dock kortare; ty klockan
mot half 9 började en vagn rassla storgatan ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
