Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i fysiologi vid universitetet i Wurzburg Adolf Fick och
de från fysiologien till filosofien öfvergångne
professorerna Lotze och Wundt.
I ett föredrag, som den nämde professor Fick
höll för några år sedan för de medicine studerande
i Wurzburg vid öppnandet af den fysiologiska
lärokursen därstädes, lade han desse på hjärtat vikten
af att förena läkarkonstens studium med filosofiens
och påpekade därvid problemen om himmets och
tidens verkliga natur såsom världsåskådningens
grundproblem och såsom det tryggaste medlet mot att icke
hemfalla åt den lika ytliga som tröstlösa
materialismen. Han påminde därvid, att allt hvad vi tro oss
känna om en yttre värld är ingenting annat än våra
egna ljus-, ton- och känselförnimmelser och de öfriga
sinnesförnimmelserna. Dessa komma och gå och
växla, utan att vi genom någon viljeakt framkallat
eller bortmanat dem. Vår själ betraktar dem
fördenskull såsom något främmande och påtvunget i
jämförelse med hennes frivilliga eller åtminstone
skenbart frivilliga tanke- och viljeakter. Vårt
medvetande antager fördenskull, att mot dessa likasom
påtvungna förnimmelser svara yttre föremål, hvilkas
inverkan åstadkommer dem. Dessa yttre föremål,
till hvilkas tillvaro vi således endast komma genom
en slutsats eller genom bruket af den lankelag,
enligt hvilken hvarje verkan måste hafva en orsak,
dessa förutsatta yttre föremål ikläda vi till en början
helt naivt med de egenskaper, som tillkomma icke
dem, utan endast våra förnimmelser, så att vi
t. ex. kalla ett föremål, som framkallar en ljus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
