Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stämning alltid svarar med samma ton, hvad helst
det är som sätter honom i dallring. Därför har
man också liknat vår sinnesapparat i sin helhet med
en klaviatur, hvarpå den yttre världen spelar. Antag
nu, att det funnes en människa, som aldrig sett ett
piano eller något annat musikaliskt instrument, men
som på afstånd hör det spelas. Tonerna, som
uppstå i hans medvetande, när hans hörselnerv afficieras
af luftvågorna från instrumentet, hafva icke den
ringaste likhet med vare sig instrumentet själf eller den
okände, som spelar på det. Så är det ock med våra
sinnesförnimmelser. De likna icke de ting i den yttre
världen, som förorsaka dem, och vi kunna om dessa
ting i en yttre värld veta intet utan genom experiment
och slutledningar.
Härtill kommer nu, att ett och samma
sinnesorgan kan hos olika människor vara i någon mån
olika beskaffadt. Därigenom få äfven människornas
själfva fenomenvärldar ett olika utseende. Jag vill
här endast påminna om-den s. k. Daltonismen, det
vill säga oförmågan hos vissa människor att se den
röda färgen. Zinnobern t. ex., som vi se röd, synes
dem svart, och det vore högligen farligt att använda
sådana personer t. ex. till signalmän vid järnvägar.
Det är likaledes utrönt, att det finnes människor,
som alldeles icke förnimma färgerna, och för hvilka
deras fenomenvärld tar sig ut som ett kopparstick
eller en fotografi med dagrar och skuggor, men utan
färger.
Hvem må då undra, att alla tänkande
naturforskare, i trots af den vanliga uppfattningens envisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
