Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förnuftig natur, och att den blinda nödvändighet,
som råder i henne, är i grunden sedt en förnuftig
nödvändighet och således icke blind, och att de s. k.
naturlagarne, när man sålunda går dem närmare på
lifvet, visa sig vara ett med tankelagarne i vår själ.
Dock — här kommer en ny betänklighet. Om
det verkligen vore så, då skulle vi ju aldrig kunna
tänka oriktigt, då skulle vi aldrig göra logiska
sidosprång, då skulle hvarje följd af tankeakter, med
hvilka vi sökte uppdaga en sanning, ovillkorligt leda
till denna sanning, och naturvetenskapen och
filosofien skulle antagligen längesedan hafva genomskådat
tingens hemligheter, och ingen behöfva med den
stackars Faust sucka däröfver, att han icke vet,
»hur lifvet gror och krafterna spela
och hvad som innerst enar det hela.»
Nu är det visserligen sant, att människorna i
allmänhet tänka hjälpligt rätt, så länge de hålla sig
inom den trängre kretsen af sina erfarenheter; att
den naturliga människan, som aldrig hört
tankelagarne omtalas, dock tillämpar dem så pass bra, att
hon i allmänhet tänker regelrätt i saker, där hon
är hemma, och att barnet, som icke känner logiken
ens till namnet, omedvetet följer logikens regler vid
pass lika bra som det följer reglerna för ordens
böjning och sammanfogning, utan att ha studerat
grammatiken. Det är också sant, att det är ur
denna naturliga och medfödda logik, som Aristoteles
och andre filosofer utletat sin konst- och skollogik,
såsom grammatikern utletar språkläran ur det omed-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
