Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka inse detta och vidhålla begreppet materie
endast därför, att de anse det nödvändigt att tänka
sig atomerna hafva en viss storlek, en viss
utsträckning, emedan man annars enligt deras åsikt ej skulle
kunna förklara, hvarför tingen, af hvilka atomerna
äro sammansatta, hafva utsträckning och en viss
storlek. Men desse materialistiske tänkare, bland
hvilka jag här nämner Czolbe och Caspari, säga
tillika, att än svårare, ja rent af omöjligt vore det att
inse, huru ett förnimmelselif, ett medvetande kan
uppstå hos organismerna, om icke det funnes ett
förnimmelselif hos de elementer, af hvilka
organismerna bestå, nämligen redan hos atomerna. För
dem äro fördenskull atomerna visserligen kroppsliga,
men på samma gång lefvande väsen, oförgängliga,
eviga lefvande väsen, inom hvilka rör sig en värld
af förnimmelser mer eller mindre dunkla, men i alla
fall ett lif, en själ. Här se vi således ännu en gång,
huru materialismen, när hon tänkes till punkt, slår
öfver till någonting, som närmar sig en mer eller
mindre idealistisk filosofi, och huru atomerna sålunda
i konsekventa materialisters ögon plötsligt förvandlas
till lefvande medvetna väsen, som påminna om de
monader, med hvilka filosofen Leibniz, eller om de
reala väsen, med hvilka Herbart, eller om de
själfmedvetna gudomliga idéer, med hvilka Boström
uppbyggt i tankarne universum.
Jag måste till nästa gång uppskjuta en närmare
redogörelse så väl för den moderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
