Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hyste och den längtan som hon alltid känner, att
lif och förnimmelse må vara henne till möte öfver
allt i den så skönt smyckade skapelsen. Men
uppfattningen hvilar dock icke på dessa grunder, utan
på andra och starkare, nämligen på omöjligheten
att utan inre motsägelser tänka sig något som
tillvarande och ändock som fullständigt utan lif, utan
möjlighet att en gång äga sig själf och vara sig
själf. Verklig tillvaro och lefvande tillvaro är ett
och detsamma. Alla former för tillvaron kunna
förklaras ur det andliga lifvet, men det andliga lifvet
kan icke få sin förklaring ur något liflöst. Härmed
hafva vi hunnit till den idealistiska filosofiens tröskel
och skola snart träda öfver densamma.
Kasta vi en blick på de fördelar, som denna
världsuppfattning bjuder oss i och för förklaringen
af förhållandet mellan själ och kropp, så finna vi,
att detta förhållande blir lättförklarligare, när själ
och kropp icke längre tänkas som tvenne absolut
olika substanser, utan båda som väsen af andlig art,
själen som ett enkelt, odelbart väsen, som till en
tid gjort sig till den härskande och styrande
medelpunkten uti en organism, uppbyggd af andra enkla
och odelbara lefvande väsen, atomerna. Då själen
verkar på sin kropp, verkar hon således icke på en
materie, som ej har någon annan egenskap än
utsträckningens, utan hon verkar på andra
öfversinnliga väsen, hvilka synas oss såsom kroppsliga,
därför att vi på grund af vår andliga inskränkthet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
