Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mit till det resultat, att ingen lefvande individ kan
uppstå ur det liflösa, och att huru långt tillbaka man
fortföljer efterforskningen efter en individs upphof,
kommer man aldrig till en punkt, om hvilken man
kan säga: här har hans lif börjat, här har fröet till
hans existens utvecklat sig ur förut spridda
elementer.
Men denna Leibniz’ åsikt leder till nya frågor.
Det fanns en tid, då människosläktet ännu icke
upp-trädt på vår planet; det fanns en tid, då icke ens
något organiskt lif kunde utveckla sig på vår jord.
Det fanns måhända en tid, då vårt klot ännu icke
var till. Hvar fanns då detta människosläktets alla
människor omfattande moderfrö, hvarom Leibniz
talat?
Denna fråga har både en naturvetenskaplig och
en filosofisk sida. Det slutgiltiga svaret kan endast
filosofien gifva; men detta låter sig aldra bäst visa
därigenom, att vi taga de i våra dagar rådande
naturvetenskapliga föreställningarna om den fysiska
världens uppkomst och framtid i betraktande.
Likasom de olika mytologierna och religionerna,
så har också naturvetenskapen uppställt en
skapelsehistoria eller kosmogoni. De kosmogonier, som möta
oss i de olika folkens religioner, hos nordboarne så
väl som hellenerna, hos Afrikas infödingar så väl
som hos assyrierna och hinduerna, hafva alla det
gemensamt, att de äro framfödda af
inbillningskraf-ten och aningen. Naturforskningens skapelsehistoria
åter stöder sig till någon del på fakta och i öfrigt
på hypoteser med vetenskapligt underlag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
