Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nomenvärld — oändlig till tid och rum, emedan
rummet och tiden själfva för oss äro fenomener af
något annat oändligt, den sanna andliga oändligheten.
Hon visar oss, huru vi på samma gång måste tänka
oss alla komplexer af atomer eller monader i denna
värld, från fixstjärnsystemen till vår jord, och från
denna till dagsländan, såsom förgängliga, emedan
dessa komplexer ej äro annat än fenomen för oss
af samverkande väsen, stadda i en
utvecklingsprocess, i hvilken den ena tillvarelseformen måste
af-lösa den andra. Att i denna utvecklingsprocess
ingenting går förloradt, därom kunna vi vara öfvertygade.
Världen, sådan hon ter sig för naturforskningen, är
icke världen själf, utan endast hennes utsida, som
äger inom sig ett andligt och oförgängligt innehåll.
Men äfven om vi fortfarande ställa oss så, att vi
endast betrakta denna utsida af världen, det
mekaniska världsförloppet, och antaga, såsom
naturvetenskapen gör det, att detta är en af oförgängliga
lagar reglerad samverkan mellan atomerna, så få vi
dels icke glömma, att detta ordet lag, naturlag, icke
är något, som så omedelbart förstås af sig själf, utan
tål att tagas i närmare öfvervägande, dels äfven att
atomerna eller de kraftcentra, med hvilka
naturvetenskapen konstruerar sin värld, äro äfven ur
naturvetenskaplig synpunkt något annat än källorna till
de krafter, som vi känna såsom verksamma i det
nuvarande naturförloppet. Hvarje atom svarar med
den verkan, som motsvaras af de öfrigas inverkan
på honom. Det att de mekaniska, elektriska och
kemiska krafterna, så långt vi känna dem, skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>