Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också endast en skiftning och just den skiftning, som
öfverensstämmer med den ifrågavarande varelsens
sinnliga och andliga organisation.
Men måste det då icke finnas ett väsen, hvars
andliga beskaffenhet är sådan, att det förnimmer
universum med fullkomlig sanning? Är hela
världen lif och förnuft, äro världslagarne logiska lagar
och det hela ett system af medvetna väsen, så
innebär ju detta, att det måste gifvas ett allomfattande
förnuft som grund för det hela, ett själf med vetande,
som inbegriper alla de andra såsom moment i sig.
Ja, vårt förstånd, som själf är enhet i mångfalden
af sina förmågor och yttringssätt, sträfvar
ovillkorligt till att finna en sådan enhet i universum eller
att postulera en sådan, och vår sedliga och religiösa
natur trängtar att i denna enhet vörda och älska en
den högsta och fullkomligaste personlighet, Gud.
Jag vill för närvarande icke upptaga mina
åhörares tid med en granskning af de bevis, som blifvit
uppställda för en personlig Guds existens. Sådana
dessa bevis förekomma i de teologiska
läroböckerna, äro de visserligen högligen otillräckliga och ur
stånd att vederlägga de inkast, som blifvit gjorda
mot läran om en personlig Gud. Viktigare är då
att tillse hvaruti dessa inkast kunna hafva rätt eller
orätt.
Ett bör då till en början framhållas. Det är
omöjligt att förena föreställningen om Guds
personlighet med föreställningen om tidens och rummets
absoluta verklighet. Är det oändliga gränslösa
rummet en absolut verklighet, då är det sanna univer-
Filosoflska föreläsningar. I. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
