Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klasserna samtidigt det för hvar och en af dem
egendomliga själslifvet, och för ett öga, som öfverblickade
dem alla, skulle de synas som existerande i ett och
samma eviga nu. Men antag nu, att detta samma
öga ej blott öfverblickade, utan äfven genom blickade
dem alla och såge deras olika föreställningslif. Enär
vi förutsatte, att detta föreställningslif, då
ljusstrimman slocknade, var lämnadt oföränderligt kvar, så
skulle detta öga då upptäcka, att ehuru alla
tidklasserna existerade af evighet och i samma nu och
icke längre inom tiden, så skulle dock tiden
förnimmas af dem på ett rent inre sätt och vara till i
deras åskådning. Där skulle hvarje mansålder
betrakta sig just som den mansåldern,
sammanhängande med ett föregående, ur dess fenomenvärld
försvunnet släkte och gifvande upphof till ett annat
yngre släkte. Det öfverskådande öga, som vi
förutsatt, skulle då se, att intet väsen i verkligheten
uppkommer eller förgår. Alla världsperioder äro för
honom af evighet och omfatta ett enda system af
andliga oförgängliga väsen, men han skulle tillika
se, huru hvarje mansålder, hvarje släkte uppfattade
sig som en länk i en tidskedja, historiens kedja.
Tiden och tillblifvandet funnes endast inom
väsendena själfva som deras uppfattningssätt.
Utvecklingen vore därmed icke utesluten. Hvad den ena
mansåldern förvärfvade vore tvärt om en vinst för
hela systemet, för de skenbart bortgångna släktena
som för de skenbart kommande. Och vore nu detta
skådande öga Guds öga, skulle den ordning i
rummet, sektor för sektor öfver cirkelplanet, som vi för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
