Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilkas hela förnimmelselif flyter tillsammans till en
enda dunkel totalförnimmelse, ehuru denna
totalförnimmelse innesluter hela universum.
Denne tanke, så djärf han är, är dock på Leibniz*
ståndpunkt ej blott antaglig, utan nödvändig; och vi
förefinna densamma, något modifierad, äfven i det
andra stora system, som i världen ser ett helt af
idel lefvande väsen, nämligen i Boströms filosofi.
Monaderna motsvaras här af hvad Boström kallar
det högsta väsendets perceptioner eller idéer, hvilka
äro klasser af högre och lägre väsen, som hvar för
sig hafva alla de öfriga till sitt innehåll. Gud och
dessa idéer utgöra universum. Något annat än de
finnes icke. Alla materiella massor, som vi se
omkring oss, skulle, om vi kunde skåda dem med Guds
öga, visa sig vara komplexer af rent andliga väsen.
Skulle det nu kunna vara möjligt, att något enda
af dessa väsen, som hvar för sig innesluter hela
världen, och hvars tillvaro, hur obetydlig och
gagnlös den må synas oss, dock har sin betydelse för
det hela — skulle det vara möjligt, att något af
dessa väsen skulle bära förgängelsen inom sig som
ett nödvändigt villkor och sålunda tillintetgöras?
Hela naturen är ju ingenting annat än
sammanfattningen af dessa monader; alla naturkrafter äro ju
ingenting annat än dessa monaders krafter, och om
en enda af dem kunde gå förlorad, skulle ju
summan af hvad man kallar naturens atomer eller
naturens krafter kunna minskas, hvilket ju är
oantagligt. De verkande naturkrafterna eller monaderna
äro ursprungliga och oförgängliga. I dem gifves
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
