Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hela samklingar med någon mänsklig
känslostämning. Det s. k. »stilleben» är mer än någon annan
konstgren bundet vid den yttre naturen och har
mindre än någon annan tillfälle att ur fantasien
hämta ett idealt innehåll. Och dock: hvilken
skillnad finner man icke äfven här mellan sådana alster,
som endast äro en handtverksmässig, om än i den
meningen förträfflig härmning af några naturliga
föremål, några blommor och drufvor t. ex., och andra,
i hvilka troheten mot naturen är parad med ett
sinne för ljus och färger, som åstadkommer ett
praktverk af dagrar, skuggor och prismats alla
färgskiftningar och som vetat att andas öfver det hela en
stämning, som gör dessa blommor, dessa drufvor
och frukter till förkunnare af hela den harmoni, den
oskuld och älsklighet, som fantasien föreställer sig,
att naturen en gång hade inom Edens portar, då det
första sälla människoparet vandrade där. Sålunda
fordrar äfven den lägsta af målarkonstens grenar,
äfven den, något mer än blott teknisk fullfärdighet i
härmningen af den yttre naturen. Den kräfver äfven
utbildadt skönhetssinne, känsla och fantasi, och ett
stillebensstycke, som vittnar därom, är vida mer
värdt än en anspråksfull, men medelmåttig
historiemålning.
Den snillrikaste och skarpsinnigaste realist eller
naturalist på estetikens område, som väl någonsin
funnits, var den kände franske författaren Diderot,
och likväl äro de satser han uppställde så orimliga,
att han väl aldrig skulle hafva omfattat och
försvarat dem, om icke han drifvits till en sådan ytterlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
