Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
görenhet, sysselsättning med konst och vetenskap.
För att kunna njuta länge, måste man njuta med
måtta och äfven underkasta sig försakelser, hellre
än att utsätta sig för farliga följder af njutningen.
Denna Epikuros’ lära, som mästaren själf troget och
med framgång följde, vann en ofantlig utbredning
inom den grekiska världen och till namnet äfven
inom den romerska och är ännu i dag en
lefnads-lära, som hyllas af oräkneliga. Men hon hade det
felet, att hon grumlade njutningen med rädda
beräkningar af följderna. Epikuréerna under romerska
kejsartiden insågo detta och närmade sig fördenskull
åter Aristippos’ maxim: »njut utan att tänka på
morgondagen!» Redan Horatius sjöng:
»Hvad morgondagen bringar dig, fråga ej!
Drag vinst af hvarje timme, som skänkes dig
ur ödets hand, och sky ej, gosse,
kärlekens fröjder och dansens yra!»
Hvarthän denna maxim ledde, se vi af lifvet i
Rom under Neros tid, som var ett tumlande i de
vildaste utsväfningar och de värsta laster.
Nära besläktad med den lefnadslära, som gör
njutningen till lefnadsprincip, står den lära, som gör
det nyttiga till det högsta goda. De äro nära
besläktade, emedan båda hafva egoismen, själfviskheten
till bestämmande utgångspunkt; men de skilja sig
dock ifrån hvarandra däruti, att nyttighetsläran kan
lifvas af en sedlig ande, då hon nämligen ställer
samhällets nytta i nära förbindelse med individens.
På denna ståndpunkt stod t. ex. den store atheniske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
