- Project Runeberg -  Filosofiska föreläsningar / 2. Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen hållna i Göteborg höstterminen 1877 /
45

(1900-1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Robert Höckert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af Occam predikade däremot, att samma lagbud, som
nu är heligt och rättvist, emedan Gud vill att det
så skall uppfattas, kan i nästa ögonblick vara oheligt
och orättvist, om Gud förändrar sin vilja och fordrar,
att det så skall uppfattas. För att förtydliga sin
mening yttrade Duns Scotus bland annat, att af
samtliga de tio budorden kan Gud när som helst
upp-häfva de åtta: han kan, när han vill, stämpla stöld
och mord som goda och berömliga gärningar, emedan
de budord, som nu förbjuda stöld och mord, äro
giltiga icke i sig själfva, utan endast genom Guds
beslut, att de skola åtlydas; men de två första
buden: »du skall inga andra gudar hafva för mig» och
»du skall icke missbruka Guds namn», kan han icke
upphäfva, emedan det skulle träda för nära hans ära
och strida mot hans kraf på uteslutande tillbedjan.
Man inser utan tvifvel hvilket förfärligt vapen till
människosläktets förslafvande och till det mänskliga
rätts- och sedlighetsmed vetandets tillintetgörelse som
denna åsikt erbjuder åt en kyrka, hvilken i likhet
med den romerska anser sig hafva ett ofelbart
läro-ämbete och i spetsen för detta en ofelbar påfve, som
gör anspråk på att ex cathedra förkunna det
gudomliga godtyckets beslut för mänskligheten. Till dogm
har dock romerska kyrkan icke upphöjt denna lära
om Gud som den absolut godtyckliga viljan och
maktens rätt att godtyckligt bestämma hvad som
skall ^gälla som godt eller ondt. Läran har
emellertid haft många anhängare särdeles bland de
jesuitiske morallärarne.

Frågar man nu, huru det är möjligt att älska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfilosof/2/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free