Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■efter honom på än fullkomligare sätt Jesus Kristus
uppenbarat den ene och sanne Gud för mänskligheten,
på det att hon genom denna, uppenbarelse måtie
lära, att det högsta väsendet bör vara föremål ej
blott för vår fruktan och vördnad, utan ock för vår
kärlek och ömhet. Denna kärlek, som hänför allt
till Gud, som är det godas källa, yttrar sig i lydnad
för förnuftets bud och riktar alla våra ansträngningar
på det gemensamma bästa, som icke skiljer sig från
Guds ära. Man finner då snart, att vi icke kunna
tillgodose vår enskilda personlighet bättre än då vi
tjäna det allmänna bästa, och man finner då snart
äfven, att den kärlek, som yttrar sig i försakelser
för andra, blir till en lycksalighet för oss själfva.
Men man kan icke älska Gud, utan att lära känna
hans fullkomligheter. Den sanna religionens verkliga
uppgift borde då vara att inprägla dessa
fullkomligheter i människosjälarna. Jag vet icke, yttrar Leibniz,
huru det kommer sig, att religionslärarne dock så
ofta aflägsnat sig från detta mål, och han påpekar
nu särskildt den teologiska ståndpunkt i sedeläran,
som jag här ofvan skildrat, hvilken gör det goda till
något tillfälligt, som ej ingår i Guds väsen, utan
endast dekreteras af hans absolut godtyckliga vilja;
som gör Gud till en despot, männniskorna till trälar,
rädda för hans onåd och i själfviskt intresse sökande
hans nåd; som gör religionen till ceremoniel „ och
formler. Under sådana förhållanden är det
begripligt, att det finnes kristne, som tro sig religiöst
hän-.gifna utan att älska sin nästa och fromme utan att
älska Gud, eller, rättare sagdt, kristne, som tro sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>