Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verensstämmer Artur Schopenhauer, ’den
pessimistiske filosofen i det nittonde århundradet, med den
optimistiske Leibniz. Äfven han, Schopenhauer,
anser det lika onödigt som omöjligt att på
erfarenhetens väg afgöra, om tillvaron är i öfvervägande mån
lycklig eller olycklig, och äfven han vädjar till rent
filosofiska skäl för spörsmålets lösning. Icke dess
mindre har hans efterföljare, Edvard von Hartmann, i
våra dagar gjort ett i sitt slag storartadt och
skarpsinnigt försök att hopsummera all lust och
hopsummera all olust, som människolifvet företer, och att
jämföra dessa summor med hvarandra, hvarvid han
kommer till det utslag, att eländet är i vår tillvaro
så öfvervägande, att världen icke förtjänade vara till.
Jag kommer under loppet af dessa föreläsningar att
tämligen utförligt redogöra för denna undersökning
och vill då äfven försöka visa, hvad som måste
erkännas vara riktigt och hvad som torde vara
felaktigt i densamma. Här vill jag blott framhålla, att
ett förespel till denna undersökning möter oss i
tankebytet mellan Leibniz och Pierre Bayle. Bayle hade
nämligen påstått, att lifvet för hvarje oväldig
betraktares öga företer mer olust än lust, att lifvets elände
enligt all erfarenhet öfverväger lifvets lycka. Detta
påstående nödgade Leibniz att äfven ur den gifna
erfarenhetens synpunkt vidröra frågan, ehuru han
ansåg, att man på denna väg icke kunde komma
till ett afgörande svar. Striden mellan Bayle och
Leibniz i denna sak är emellertid icke utan
beröringspunkter och likheter med striden mellan
pessimismen och optimismen, mellan den mörka och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
