Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grad. Det gifves fördenskull en analogiens lag, genom
hvilken alla väsen från det högsta till det lägsta, trots
alla graduella olikheter, stå i frändskap med
hvarandra, och i kraft af hvilken människan ur sitt eget
väsens beskaffenhet kan, ledd af forskningen, draga
slutsatser så väl nedåt om andra lägre väsens art,
som äfven uppåt om högre väsens och om det högsta.
Leibniz försvarar fördenskull den väg, på hvilken
teologien i alla tider sökt komma till kunskap om
Gud, nämligen den så kallade via eminentice, som af
de begränsade fullkomligheterna i människan sluter
till de obegränsade fullkomligheterna hos Gud. »Gud»,
säger Leibniz, »måste på eminent sätt i sig sluta de
fullkomligheter, som finnas inneslutna i de naturliga
monaderna; alltså måste han äga makt, insikt och
vilja i fullkomligt mått, d. v. s. den högsta allmakt,
allvetenhet och godhet».
Det låter sig icke neka, att denna väg har sina
faror; att man på henne lätt kan råka in i
antropo-morfism och antropopatism eller i faran att skapa
sig en Gud efter människans beläte. Redan den
gamle grekiske tänkaren Xenofanes varnade däremot,
i det han anmärkte, att om hästarne och lejonen
gjorde sig en föreställning om Gud och försökte göra
sig beläten af honom, skulle de tänka sig och forma
sig honom som den skönaste häst eller det skönaste
lejon. Och nekas kan ej heller, att Leibniz, just
därför att han bibehållit det ur religionerna hämtade
realistiska skapelsebegreppet, som Boström och andre
förkastat, låtit Gud som skapare nog mycket likna
en logiker och matematiker. Men å andra sidan är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
