- Project Runeberg -  Filosofiska föreläsningar / 2. Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen hållna i Göteborg höstterminen 1877 /
111

(1900-1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Robert Höckert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dens begynnelse hvilade föreställningen om den bästa
möjliga värld som en idébyggnad i Guds förnuft.
Äfven den bästa möjliga värld måste i sig innesluta
möjligheten af det onda, emedan hon måste bestå
af begränsade individualiteter, som således ej kunna
äga Guds fullkomligheter. Gud har förutsett alltr
som skall ske i denna värld, sedan han skapat
henne, och han har så till vida äfven förutbestämt
allt, som han lät denna värld få verklig existens.
Men ehuru han förutsett det moraliska och fysiska
onda, har han icke velat det, och den värld han
skapat är så inrättad, att dess varelser genom en
stigande fullkomlighetsprocess, under hvilken det onda
måste tjäna som negativt medel för det goda, allt
mer frigöras från synd och lidande och skrida mot
förverkligandet af ett harmoniskt universum. Hvarje
individs naturell är sådan, som hans plats först i
Guds idévärld och sedan i den skapade världen
kräfver. Ur denna naturell flyta individens gärningar;
men hvarje hans gärning är hans eget verk, ty han
vill sin egen karakter och måste då själf bära
ansvaret för hvad han vill och gör. Men emedan han
icke gifvit sig sin egen karakter, måste dock allt
dömande öfver andra förestafvas af insikt och
välvilja, och den med en stigande upplysning hand i
hand gående kärleken är af Gud förutbestämd att
genom uppfostran, förbättrade samfundsinrättningar
och förädlade seder främja möjligheten för hvarje
individ att utveckla sig så att hans vilja blir
öfver-ensstämmande med förnuftet, hvilken
öfverensstämmelse är den verkliga friheten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfilosof/2/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free