Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
band, som sammanknyter all denna mångfald, kan
omöjligen själf vara något mångfaldigt. Redan de i
olika riktningar verkande mekaniska krafterna kunna
icke sammanflöda till en enda resultant, utan att
träffa och verka på ett och samma föremål; än mer
fordras då en enda sammanknytande kraft, för att
förena tusentals mångfaldiga föremål i ett
begreppssystem.
Häraf följer, att hvarken hjärnan i sin helhet
eller någon af dess delar, såvidt de äro sammansatta
af molekyler och atomer, kan vara själsprocessens
verkliga källa, emedan all materie, alltså
äfven hjärnan, är sammansatt af en mängd
atomer. Blott ett i sträng mening enkelt odelbart väsen, man
må kalla det atom eller monad, kan vara grunden
för själsföreteelserna. De olika själsprocesserna
och själstillstånden kunna icke tänkas fördelade på
flere väsen eller monader, emedan den inre erfarenheten
visar, att de äro strängt förknippade med hvarandra.
Alla psykiska företeelser hänvisa på ett subjekt, som
föreställer, känner, begär och vill.
Detta är de tvenne grunder, på hvilka man känner
sig berättigad och förpliktad att antaga tillvaron
af ett själfständigt själsväsen hos människan.
Jag vill nu lämna en kort historik öfver de olika
sätt, hvarpå man den franske filosofen
Descartes’ dagar, med hvilka den nyare tidens filosofi
kan anses börja, har tänkt sig förhållandet mellan
själen och kroppen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
