Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
filosofiens fader, fransmannen Descartes, hvars namn utan
tvifvel är bekant för de fleste af mina åhörare. Han
var, som vi veta, nära vän till vår svenska drottning
Kristina, vistades någon tid vid hennes hof och afled
i Stockholm år 1650.
Descartes blef den nyare filosofiens grundläggare
därigenom, att han insåg och gjorde allvar af
nödvändigheten att göra filosofien så fri från
förutsättningar som möjligt. Intill hans dagar hade denna
vetenskap intagit en tjänande underordnad ställning
till den kyrkliga teologien och betraktat de af kyrkan
fastställda lärosatserna, dogmerna, som rättesnören
för sina undersökningar. Men dogmerna vilja vara
uppenbarade sanningar, sanningar, som människan icke
af sig själf kan finna, och de afsäga sig därmed alla
anspråk på att vara begripliga i och för sig själfva,
såsom geometriens axiomer, eller att vara bevisliga,
såsom geometriens härledda satser äro det. Dogmerna
duga fördenskull hvarken som utgångspunkter eller
rättesnören för filosofien, så vidt som denna vill vara
en verklig vetenskap. Filosofien måste börja med
att tvifla på allt och måste likväl finna en
utgångspunkt, som är otvifvelaktigt riktig. Och denna
utgångspunkt fann Descartes just i själfva tviflandet.
Den som tviflar öfver något, tänker i och med detsamma
som han tviflar. Själfva tänkandets tillvaro
kan således icke dragas i tvifvelsmål. Men tänkandet
förutsätter ett jag, som tänker. Och detta blef
nu den säkra utgångspunkten för Descartes, att
det nämligen finnes ett jag, som tänker. För filosofen
måste till en början allt annat vara ovisst utom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
