Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
själens väsen ingen förändring; hon är hvad hon
var: tänkande, själfmedvetande, viljande. Men hennes
närvarande fenomenvärld, som ju bestod af rent
kroppsliga förnimmelser, är i döden för henne försvunnen.
Descartes hade nu visserligen från sin ståndpunkt
gjort klart hvad som är själ och hvad som
är kropp; han hade gjort en bestämd skillnad
mellan själens funktioner, som äro tankeverksamhet och
vilja, samt kroppens funktioner, till hvilka han drefs
af sina förutsättningar att räkna icke blott blod-,
nerv- och muskellifvet, utan äfven sinnesförnimmelserna,
förnimmelserna af lust och smärta och alla
de passioner vi hafva gemensamma med djuren. Han
hade vidare sökt bestämma, hvar den i kroppen
inneboende och med honom innerligt förenade själen
hade utgångspunkten för sin verksamhet, nämligen i
hjärnan, och med hvilka kroppsliga partiklar själen
där omedelbart kommer i beröring och som hon
använder som sina tjänare, hvilka bringa hennes bud
till alla delar af vår lekamen och återvända därifrån
med bud till henne om de olika lemmarnes görande
och lidande. Det var de i hjärtat destillerade, till
hjärnan uppstigande finaste och eldigaste blodpartiklarne,
som voro dessa själens omedelbare tjänare.
De spelade i kroppen samma roll som seraferna och
keruberna i universums oändliga lekamen. Men här
återstod en fråga: dessa blodpartiklar må vara huru
fina och eteriska som helst, så äro de dock materie;
huru små de äro, måste de dock hafva materiens
enda egenskap, nämligen utsträckning; huru eldiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>