Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppställda lära om medfödda idéer. Descartes antog,
att vissa idéer eller abstrakta begrepp såsom t. ex.
begreppen substans, sak, sanning, utsträckning, själ,
Gud, omöjligen kunna vara gifna människosjälen
utifrån medelst de yttre sinnena, utan måste vara
hennes ursprungliga tillhörighet. Denna sats innesluter
säkerligen någonting sant, men detta sanna
fördunklades och vanställdes ända till orimlighet
genom Descartes antagande, att hvarje idé är en
art af vårt tänkande, och att vårt tänkande städse
åtföljes af medvetande. Ty häraf skulle då ovillkorligt
följa, att det nyfödda barnet är medvetet af
sådana idéer, medan den alldägligaste erfarenhet visar
oss, att idéer sådana som Gud, själ, utsträckning,
sanning, tanke o. s. v. alldeles icke existera i det
nyfödda barnets medvetande, utan äro långt senare
alster af öfverläggning, uppfostran och undervisning.
Redan den engelske filosofen Locke, som lefde en
mansålder före La Mettrie, hade uppträdt mot
Descartes’ lära om medfödda idéer och sökt visa, att
själen ursprungligen liknar en tom skriftafla, som
först efter hand fullskrifves medelst sinnesintrycken,
samt att de idéer, hvilka Descartes ansåg medfödda,
bildas småningom hos oss genom samverkan af de
yttre sinnesintrycken och det inre sinnet eller
reflexionen. La Mettrie och hans samtida och
landsman, de Condillac, gingo nu ett steg längre på den
af Locke banade vägen. Locke antog, att det likväl
finnes en andra själfständig källa till våra föreställningar,
begrepp och idéer, nämligen det inre sinnet
eller reflexionen. La Mettrie och Condillac däremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
