Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa yttre villkor för att och visa sin brodd
i dagens ljus; men det framalstras icke af dem. På
samma sätt behöfver förnuftet, för att utvecklas och
uppenbara sig, vissa yttre villkor, nämligen sinnenas
verksamhet, men förnuftet uppkommer icke ur denna
verksamhet. De högre djurens anatomiska byggnad
är, såsom också La Mettrie med förkärlek påpekat,
ganska lik människans; de äga också samma fem sinnen
som människan. Vore nu dessa fem sinnen
tillräckliga att åstadkomma mänskligt förnuft, så vore
det verkligen obegripligt, att icke också hunden och
apan äga ett alldeles liknande förnuft, att icke också
de skulle hafva upptäckt och utbildat logiken,
matematiken och naturvetenskapen. Det är tydligt, att
någonting annat än de fem sinnena härtill kräfves,
antingen man nu vill söka detta andra i en hos
människan finare organiserad hjärna eller hvad annat
man behagar. Den finare organiserade hjärnan är
då i alla fall intet annat än uppbäraren af högre
själsanlag.
Då La Mettrie och Condillac ville nedrifva
Descartes’ misslyckade lära om medfödda idéer, satte
de en annan lika misslyckad lära i hennes
ställe. Den verkliga och fruktbärande första rättelsen af
Descartes’ lära om de medfödda idéerna kom däremot
från den store tänkaren Leibniz. Descartes
hade begått det felet att anse tänkandet, medvetandet
och själen vara alldeles detsamma. Han antog,
att man icke har föreställningar utan att dessa
åtföljas af medvetande om dem. Det var för Leibniz
icke svårt att vederlägga denna sats. Han bevisade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
