Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla afseenden mer tillfredsställande förklaring af
förhållandet mellan själ och kropp hos människan.
Naturforskare och mathematici sådana som Cauchy,
Ampère och Weber, filosofer sådana som Leibniz,
Herbart, Schelling och Lotze, för att icke nämna
Edvard von Hartmann, hafva visat, att man måste
tänka sig atomerna såsom matematiska punkter,
såsom kraftpunkter, hvilka icke intaga något rum, och
således redan ur denna synpunkt måste vara immateriella.
Då materialisten antager, att atomen är ett
litet stycke materie, så glömmer han, att äfven den
storlek atomen i så fall skulle ha endast vore ett
geometriskt uttryck för måttet af hans intensiva kraft,
och att det således icke är atomens materie, utan
hans verksamhet som fyller detta rum. Är atomen
något oföränderligt och evigt — och som sådan måste
naturvetenskapen anse honom — så är han icke
sammansatt; är han icke sammansatt, så har han inga
delar och upptager intet begränsadt rum. Så komma
vi till det resultat, att så länge vi se tingen i
rummets form, så måste vi betrakta alla kroppar,
alla utsträckta, rumfyllande föremål som system af icke
utsträckta, utan rent immateriella väsen, som genom
sina växelverkande krafter bestämma hvarandras
relativa läge och därmed åstadkomma utseendet af att
det hela är utsträckt eller är en kropp. Sådana
immateriella väsen äro atomerna.
Vi må härvid ihågkomma, att hela den värld,
som vi med våra sinnen iakttaga, är en
fenomenvärld, en värld af sinnesintryck, hvars utseende
beror af våra sinnesorganers beskaffenhet och våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
