Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestämdhet låter iakttaga sig. Plantan kan icke
urskilja sig själf från de intryck hon emottager; hon
har intet medvetande af sig själf; hon har ej ens
medvetande af sina intryck, hvilket dock, såsom
ofvanför med exempel visats, icke hindrar att hon
har intryck, har förnimmelser och handlar
instinktivt med ledning af dem.
Vida utförligare och grundligare än Ulrici har
fysikern och filosofen G. Th. Fechner och i hans
fotspår Edvard von Hartmann sysselsatt sig med
själsfenomenen inom växtriket. Växten, säger Hartmann,
har organisk bildningsverksamhet, naturläkekraft,
reflexrörelser, instinkt och skönhetsdrift, likasom
djuren, och när vi hos djuren betrakta dessa
företeelser som yttringar af ett själslif, måste vi
äfven göra det hos växterna.
Hvad den organiska bildningsverksamheten
vidkommer, så arbetar växten likasom djuret i
enlighet med en plan, en typisk art-idé, som lämnar stort
spelrum med afseende på antalet af grenar, blad
o. s. v., men är fullkomligt bestämd i afseende på
bladens ställning, bladformen, blomman, fruktsättningen,
den inre strukturen m. m. Visserligen kan
man sönderdela växterna, likasom man kan
sönderdela de lägre djuren, så, att hvarje del växer upp
till ett själfständigt helt, till en organism för sig.
Men denna delning har sin gräns så väl hos växten
som hos djuret. Som hos djuret stå också hos
växten alla delar i växelverkan. De delar, som äro
marken närmast, bearbeta de ur jorden sugna
ämnena alldeles så som de närmaste delarne kräfva,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
