Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rätt, som äga allt hvad som är gemensamt för växten
och djuret, men förete ingenting, som kunde öfverföra
det uteslutande till det ena af dessa naturriken.
Hartmann anser fördenskull, att man ej heller har
skäl att neka plantorna någon grad af förnimmelseförmåga,
då vi finna en sådan hos djuren. Att
vilja neka växterna förnimmelser och känslor, huru
dunkla de än må vara, endast därför att de sakna ett
nervsystem, låter icke längre göra sig. Att
åtminstone här på jorden nerverna äro de lämpligaste
medeln för förnimmelsers uppkomst är väl otvifvelaktigt,
men däraf följer ej, att de äro de enda
medeln. Det finns tvärt om en mängd fakta, som
bevisa, att nerverna kunna ersättas af andra medel,
och detta äfven i fråga om människokroppen, som
under sina första tillvarelseformer är utan nervsystem.
Utan nervsystem äro likaledes flere af de
lägsta djurslagen, hos hvilka man i stället för
nervsubstans och muskelfibrin endast finner så kallad
protoplasma. Till dessa djurslag höra polyperna,
som trots sin brist på nerver visa ett ganska
rörligt förnimmelselif. I akvariet föredrager sötvattenspolypen
den solbelysta delen af sitt fängelse framför
den skuggiga; på några linjers afstånd skiljer han
ett lefvande infusorium från andra småting och drager
det till sig, och ofta ser man två polyper strida
om sitt byte. En liknande eller alldeles samma
protoplasma finner man hos de lägre[1] växterna som hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
