Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spridda försök, att samla material till en djurpsykologi.
Det är visserligen sant, att vi vid utforskandet
af djurens själslif icke ha att hålla oss till annat
än deras rörelser, åtbörder och handlingar, hvilkas
tydning är underkastad villfarelse; men likväl är ett
jämförelsevis ganska tillförlitligt förfarande här
möjligt, emedan man kan utsätta djuret för experiment.
Ett noga beskrifvet förfarande med ett noga beskrifvet
djur kan alltid upprepas, och uttydningen af
hvad man då ser kan, om hon endast stöder sig på
tillfälliga och föränderliga biomständigheter, rättas
och i hvarje fall frigöras från inflytandet af personliga
fördomar. Ännu i våra dagar hafva vi visserligen
ingen systematisk djurpsykologi; men man samlar
år för år allt flere erfarenheter, som i noggrannhet
vida öfverträffa hvad som i den vägen åtgjordes
under det adertonde århundradet. Sådana iakttagelser
möjliggöras också mer och mer genom
de allt flere zoologiska trädgårdar, som finnas i
Europa och Amerika.
Djurpsykologien, så ofullkomlig hon än i denna
stund är, räknar emellertid äldre anor än det
adertonde århundradet. Redan Aristoteles, den ryktbare
grekiske filosofen, Alexander den stores lärare, lade
grunden till en sådan vetenskap, ehuru den sedermera
icke fullföljdes på iakttagandets, utan endast
på det tomma spekulerandets väg. Ingenstädes
finner man dock vare sig under den antika tiden eller
medeltiden, vare sig hos Greklands och Roms filosofer
eller hos den kristna kyrkans fäder och lärare
något tvifvel därom, att djuren skulle vara besjälade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
